Tid att se leken

våra händer som möts

som hundar i parken

rullar runt på marken

skapar en egen värld av magi

fylld av en tanklös energi

ögon som möts

som kittlar varandra genom dansen

illusionernas sköna planetbanor

fyrverkeriet som påminner oss

om solar å månar å hjärtslag runt ord

den rastlöst längtande paradoxen

när din blick stannar till

och faktiskt ser leken

som viftar likt en svans

i den oändliga tomheten

på den blå planeten

som en stund snurrar runt sig själv

som i en kosmisk hyllning till kärleken

en lek inuti det gudomliga

skämtsamt förundrat

upplyst av alltings genomskinlighet

intet som viskar i oss

---

Mitt favoritcitat från den engelska patienten som visades på tv4 film förut ikväll. Jag får aldrig nog av kärlek genom sårbarhetens lins, stora livssagor som berättar mer om allt än om bara oss som enskilda individer... och ändå verkar de största äventyret utspela sig under vår egen hud... i mötet med det totala. "Religion" betyder i sin bästa form "relationen till Allt". Vad säger dessa ord egentligen? Nåt om hur livet kunde vara?...och ur mörkret föds allt alltid på nytt.

"My darling. I'm waiting for you.

How long is the day in the dark? Or a week?

The fire is gone, and I'm horribly cold.

I really should drag myself outside

but then there'd be the sun.

I'm afraid I waste the light on the paintings,

not writing these words.

We die. We die rich with lovers and tribes,

tastes we have swallowed,

bodies we've entered and swum up like rivers.

Fears we've hidden in - like this wretched cave.

I want all this marked on my body. Where the real countries are.

Not boundaries drawn on maps with the names of powerful men.

I know you'll come carry me out to the Palace of Winds.

That's what I've wanted: to walk in such a place with you.

With friends, on an earth without maps.

The lamp has gone out

and I'm writing

in the darkness."