Global Demokrati - Demokratiserat ägande 

Bakgrunden: *Samlare-jägare, *Jordbrukssamhälle, *Industrisamhället Postindustri? 

Effekter av (Upplysningen)industrialiseringen: +

• Demokratisering (kapitalism ersätter monarki, rösträtt och politiska partier)
• Teknisk utveckling – välfärdssamhälle (svälten avskaffas i I-länderna, medicin)
• Mänskliga rättigheter, Kvinnans frigörelse, Individualismens blomstring.
• Kulturellt överskridande av gränser – möten, kreativitet, utveckling

 -

• Rovrift på miljön (resursutarmning, jorderosion, bekämpningsmedel, övergödning, oljeberoende=klimatpåverkan, cancerogena ämnen, elektromagnetisk strålning, tungmetaller etc)
• Tekniskt högrisksamhälle: Kärnkraft, kemikalier, 
• Imperialism (låglöneslaveri, Nord-Syd-beroendet, exploateringen av naturfolk och minoriteter)
• Industriell djuruppfödning: Djur ses som produktionsenheter
• Standard före livskvalitet (eftersom systemet kräver konkurrens, effektivisering,  ständig tillväxt etc.)
• Instrumentell-klinisk människosyn (samhälls-arkitekter, samhällsplanering, normaliseringspolitik) Människan är en passiv konsument,  kugge i samhällshjulet, politik sköts av yrkespolitiker, reklam-media-påverkan... --- välfärdssjukdomar, anonymitet, maktlöshet, alienation, stress, överflödssamhälle=hög självmordsfrekvens, psykiska sjukdomar, alkohol-droger-socker etc. ---
• Determinism? Det största problemet är att många fortfarande tror att de negativa sidorna av det moderna livet är så marginella. Det andra stora problemet är människors ”tro” att problemet är så stort. (optimismen hos dem som inte ser, och pessimismen hos dem som ser)

 Ekonomi  Ekonomi betyder ungefär att ”ordna eller förvalta huset”. (ursprungligen familjefaderns ansvar att fördela arbetssysslorna till familj och husfolk) Att hushålla med begränsade resurser.  

Ekonomi bygger på förtroende och förutsägbarhet. (modern handel förutsätter leveranssäkerhet, marknader är känsliga. Det svårt för små företag att slå sig fram eftersom de har små marginaler)

  Den moderna ekonomins största fel: 

1.    Systemet bygger på Ränta (vilket omfördelar resurserna till dem som redan har) – lösning: JAK (Jord Arbete Kapital) ?

2.    Systemet gynnar spekulation (ansvarslös, valutatransaktioner utgör ungefär 99% av all handel) – lösning: Attac: Tobinskatt

3.    Ekonomin står inte för sina externa kostnader. (Dvs miljöförstöring eller socialt utnyttjande syns inte på prislappen) Lösning: styrmedel som gör att priset motsvarar dess reella effekter. Skatt på resurser, transporter etc.

4.    Problematiserar inte ägandet av naturresurser. Vem säger att den som hittar en oljefyndighet har rätt att använda den till egen vinning? Arbete ska löna sig såklart, men varför ska det löna sig att äga ”i sig”? Du kan köpa en egen stjärna på internet! Lösning: gör naturbasen till allmänning. Låt människor bruka världens resurser på mandat från befolkningen. (ytterst svårgenomförbar reform som klingar kommunism för många)

Tillväxt går före balans: I BNP räknas även krig, sjukdom, våld, olyckor in eftersom dessa områden bidrar till att öka den ekonomiska omsättningen. Lösning: Skapa ett ekonomiskt system som inte bygger på ständig expansion. Svår utmaning!

Delar upp oss i konsumenter och producenter: Denna uppdelning gör människor passiviserade på fritiden, samtidigt som de förväntas prestera i arbetslivet. Klyfta mellan sådd och skörd. Lösning: kooperativa ägandeformer som gör människor delaktiga i sin ekonomiska vardag.

 Möjligheter: Global Ekonomisk Demokrati  Två sidor:

1.     Internationellt bindande direktiv: miljölagstiftning och sociala krav.Skuldavskrivning och slopande av jordbrukssubventioner, samt slopande av handelskvoter/villkor som missgynnar Uländer. (genom EU, FN och andra former)

2. Lokal-demokratiska initiativ: Social Ekonomi och Kooperativa företagsformer.

Global medvetenhet ---  krav- rättvisemärkt.

 Exempel:  

·       Föräldrar sluter sig samman och skapar ett kooperativt dagis.

·       Äldre köper loss ett stort hus och gör ett kooperativt äldreboende.

·       Ett gäng miljövänner går ihop och skapar en inköpsförening för ekologiska och rättvisemärkta varor.

·       Dagpendlare investerar i en gemensam bilpool.(med biobränsle!)·       Människor på landsbygden köper in närproducerde dagligvaror.

·       Folk skapar en lokal valuta, LETS, och byter sedan tjänster utifrån sin kunskaper. (alla får mervärde, ”direkt-välfärd”)

·       Människor solidariserar sig och väljer lokala produkter och håller på så vis kvar likvida medel där de gör nytta. (istället för att köpa lite billigare varor som är producerade till sämre villkor)

·       Folk ser över sin livsstil och börjar ifrågasätta rådande konsumtionsmönster. De sluter sig samman och bildar föreningar i Frivillig Enkelhet. ( www.frivilligenkelhet.nu )

·       Lokala grupper skapar nätverk med liknande grupper i andra länder. På så vis kan man samarbeta direkt med ekologiska, ekonomiska och sociala fördelar för alla parter.  

Svårigheterna med detta är att många inte vill ändra sina levnadsvanor. Vi vill ha vår rätt att konsumera. Det är alltså en attitydförändring som krävs. För att detta ska kunna börja ske i ökande utsträckning, så krävs: 

1.       Etisk utveckling: Individen måste ta ansvar. Individen kan själv öka sin medvetenhet genom att reflektera över världen. (Utvecklings-psykologen Lawrence Kohlberg)

2.      Kulturell utveckling: Vi delar en inre värld av idéer, som blir vår världsbild. Denna världsbild måste utformas så att den kan ge oss stöd för att välja rätt. (denna dimension har ofta underskattats vid biståndsarbete, med följden att projekten inte slagit rot)

3.      Kunskap om vår biologi och psykologi: Om vi ska kunna ändra våra levnadsmönster krävs kunskap om våra naturliga behov. Om Maslows behovshierarki uppfylls (i korta drag får mat, sömn, vila, intellektuell stimulans och social värme) så minskar vår benägenhet att shoppa i onödan. Mår vi bra så är vi också mer benägna att samarbeta och bidra till andra.

4.      Samhällsstrukturer som möjliggör: Vi behöver skapa en social miljö som erbjuder goda möjligheter att tillgodose de mänskliga behoven, ger utrymme för etisk reflektion och möjligheter att utvecklas kulturellt. Man kan exempelvis bygga centrum för samverkan, skapa nya mötesplatser.

 

Vackert leva

  

Idag har jag misshandlat mig själv. Jag har valt att sitta inne hela dagen och passivt surfa mellan olika sidor. Jag har förskjutit allt ansvar för mitt liv, ätit chips och sovit mitt på dagen. Det är att leva i reaktion när man inte aktivt är här och nu i sitt handlande.

 

Nu ska jag vara här och nu.

 

Kvällen kom och jag tog mig till slut ut på en promenad. Jag hade inte pratat med någon på hela dagen. Jag kände mig ensam och längtade efter närhet. Jag var trött i kroppen och liksom tyngd av mitt eget tillstånd.

 

Men mina tankar har en vana numera att återfinna positiva punkter. Jag kunde därför meditera om kärleken i allt. Allting omkring mig, allting artificiellt och allt naturligt... allt är skapat i olika omfattningar av kärlek. Denna tanke uppfyllde mig och jag kunde släppa det dystra.

 

Istället började jag fundera på musiken, intervjuerna, kroppen osv.

 

Min kropp behöver glädje liksom andra delar av min varelse. Nu ska jag skriva en påminnelselista. Om det viktiga i vackert leverne.

 

Ideologier är uttryck för människors villkor under olika tider. Den gröna ideologin finner sin näring i rötterna av alla föregående stora ideologier. Det gröna tänkandet är en integration och en utvidgning av redan tänkta goda tankar. Det är ett försök att förhindra Kommunismens och Kapitalismens negativa effekter på människa, djur och natur. Det är också ett försök att kreativt uppmuntra de goda möjligheter som ligger i skapandet av goda stödjande strukturer och stödet för självständigt, kritiskt tänkande. En aktiv demokrati förutsätter detta djupare resonerande om ideologiernas grunder. Vi har inte råd att se ytligt på dessa frågor. Hur vi tänker har stor betydelse för hur vi agerar.

 

Socialism och Liberalism är uttryck för två drivkrafter som vi människor har: kärleken till det gemensamma och kärleken till det personliga. Social och individuell utveckling hänger ihop. I sin negativa form ser vi dem som den sociala likriktningen och den snäva egoismen.

 

Kärleken till den stabila grunden och kärleken till det utvecklande föränderliga måste stå i balans. Där kommer Konservatismens sanna dimension in. Men en extrem världsordning som den nyliberala är per definition allt annat än sunt konservativ, liksom de fundamentalistiska värden som burit upp den nyliberala traditionens framväxt: den protestantiska etiken. (om man nu vill tro Weber)

 

Radikalism är en naturlig reaktion i system där mycket är snett. Där har vi anledning att kräva snabba förändringar för att återfå balansen. Försiktighet och långsamt växande är ju annars det klart önskvärda, vilket alla analogier med naturen med överlägsen tydlighet visar. Det långsamma samhället förebygger åkommor och minskar därmed behovet av krisåtgärder.

 

Dagens kapitalistiska samhälle lever inte upp till någon av de befogade socialistiska, liberala eller konservativa kraven. (alltså varken solidaritetsgrunden, frihetsgrunden eller försiktighetsgrunden tillgodoses av det kapitalistiska samhället.) 

Detta är lite av en karta för mig som därmed kan vara svår för utomstående att följa. Jag vill ändå dela med mig av sätt som jag formulerar mina visioner på: 

Dröm  

Integration av samsara och nirvana.

  

Balansen mellan skapande gemenskap och individuell yttre-inre utveckling.

   

Socialt – Individuellt, Yttre – Inre, Lokalt – Globalt, (ekologi, ekonomi och andlighet)

   Förutsättningar:  

Kroppslig självkännedom (dans/kampsport/”asana-yoga”)

Social sjävkännedom (social revolution, resor, musik, samtalskonst, renässansmänniskan)

Sexuell självkännedom (eros som andlig väg, den biologiska leken, tantra)

Andlig Självkännedom (transpersonell utveckling, ensamhet, grundad i vittnet)

• Kunskap/Utbildning (praktiska /teoretiska färdigheter; självanalys, filosofi,  körkort, Matte C, Språk, Retorik-kurs, Allmänbildning, Sånglektioner)
• Pengar: (resurser och likvida medel i balans)

   Drömmarna  

Skapandekollektiv

Självhushållning

Etisk företagsamhet

Värmlands alternativa sällskap

Frivillig hemlöshet

Hjälparbete/Voluntärtjänst

Musiken

   

• Kropp (Yoga, Veganism, promenader, sömn)
• Social-emotionell-sexuell (helande sexualitet, massage, samtal, musik, konst, tala inför grupp)
• Intellekt (intervjudrömmen, politiken, matte, språk, studier)
• Ande (meditation, tid för ensamhet, Tao)

     Lusten att hela!

Om Bhakti 

Sanning utan kärlek är ingen sanning. Kärlek utan sanning är ingen kärlek. Existensen och tomheten; är kärlekens och sanningens fullhet. Detta är den fullkomliga fullheten, där begränsningarnas former ”fullbordar i nödvändighet” den eviga pulsen i det tillfälliga som vilar på det eviga. Det är ”både och”.

 

Att älska sina medvarelser är att se detta ”både och” i deras uppenbarelse (både den ständiga hjälplösheten och den ständiga befrielsen)

 

Att älska andra är att älska sig själv. Att älska sig själv är att öppna sig i fullhet; att ge varje del av begränsningen sin föda i medvetande om att det är denna begränsning som bär en i existensen. Att ära båda sidor och alla nivåer. Så fort vi slutar bygga andens tempel så faller det; och så fort vi glömmer anden så kan vi inte bygga dess tempel.

 

Andens tempel är allt; du och jag, (begränsningen) existensen. Djupast sett är denna begränsning identisk med anden, men inte i det relativa där skillnader finns.

 

Ingen varelse är till helt för någon annan; ingen varelse är till helt för sig själv. Vi är alla till för fullheten, för att balans ska råda.

 

Att älska människor är att möta dem på deras nivå, att vara närvarande lugn, att ”se sig själv i den andre”. Men detta betyder inte att man är snäll. Självuppoffring är ett ord som lätt får en negativ innebörd, för man kan egentligen inte offra sig för någon annan Livet tjänar inget på det. Det är att ta där de goda resurserna finns och ge dit de saknas som är gott. Endast den som har äger privilegiet att kunna ge.

 

Djupast handlar det om att odla en attityd av ömsesidigt ansvar, som bottnar i en identifikation med hela världsandens manifestation. Att bidra till de insikter som behövs på det inre planet; för att motverka fattigdom, depression, sjukdom m.m. Dessa insikter handlar om insikter om vad man ska verka för: helande i dess olika former.

 

Att läka världen på alla plan handlar om att leva ständigt i kontakt med sin inre fridfulla källa, för att därigenom sprida den tolerans, det hopp och den medmänskliga värme som gör att vi alla vågar utvecklas till de plan där läkande är möjligt. Detta är fråga om en transpersonell utveckling.

 

Vi måste börja med att leva i andlig balans: Detta innebär att bygga templet från grunden på fysisk, kroppslig, emotionell, social, samhällelig, global och kosmisk grund. (kollektivt, kulturellt som socialt och individuellt; inre som yttre)

 

Denna kärlek måste bygga på att fungera i världen som den ser ut. Med ankaret i anden och förmågan att vara i nuet, kan kärleken ges. (men också tas emot) Att lära sig sätta gränser och respektera gränser är del av att känna sig själv och fungera kärleksfullt.

 

Kärlekens innersta väsen är öppenhet och relation. Men allt handlande även i hat, ilska och svartsjuka är former av kärlek. Dessa former av kärlek är dock ofta skadliga eftersom de bygger på rädsla. Rädsla är frånvaron av helande kärlek. Så länge som medvetandet har fokus på kärleksfull ärlighet, så kan inte rädslan styra. Även om man förstås kan vara mer eller mindre rädd, samtidigt som man är mer eller mindre kärleksfullt öppen.

Fullkomlig kärlek (fullkomlig närvaro, medvetande, medlidande, aktiv handling) är dock fullständigt befriad från rädslan. Ett sätt att fråga sig om man lever efter sin djupaste vilja, i ärlighet och kärlek, är att fråga sig om man undviker som man vill av rädsla. (Rädsla för att inte kunna, förlöjligas, drabbas av repressalier osv.)

 

Alla människor har rädslor av olika slag. Genom att bli medveten om det så kan man ge akt på att med rätt attityd på sikt övervinna rädslan. Vägen till frihet kan behöva bot på många nivåer. Att bli ett uttryck för Bhakti i vardagen kräver terapeutisk helhetssyn. Att våga ge sig själv det man behöver och skapa rum för frihet är inte egocentrism, sålänge man har det stora perspektivet klart för sig. Att bli en varelse med en balans mellan samhörighet och befrielse. Att bli en kärleksström av trygghet och frihet, såsom alla kan vara för alla... Kärlek... när vi ger oss själva och varandra det vi djupast behöver och vill; vilket är ett och detsamma. Helande på alla nivåer.